Rannsakningshelg och bubbel

Jag har hållit mig ett tag. Väntat på stunden på ett tåg där jag  kan sitta och blunda med musik i öronen och fundera på hur livet ska framstås på denna sida. Jag villa inte bli enformig, tjatig, upprepande. Jag vet, man tappar intresset. Denna helg har varit fantastiskt och jag har hunnit tänka både en och flera gånger. 

Vissa kallar det egentid eller kvalitetstid med sig själv. En helg man tar sig tid till från vardagslivets alls bestyr. En stund som för många kanske inte kommer så ofta. Men ta dig tid.

Jag har möjligheten 50 % av min tid. Jag har inget val och jag behöver inte välja bort barntid för att få tid med mig själv. Jag behöver heller inte ha dåligt samvete för att jag försakar någon annans tid till förmån för min tid med mig själv. Det är tvetydigt för när jag har alla möjligheter att lägga kvalitet på mig själv så är det inte alltid lockande men jag tänkte att jag måste göra något ordentligt. Resa bort.

Denna helg har jag sett fram emot så länge och jag har målat upp den i guld och glitter för att den ska bubbla! Jag har gjort ett bra jobb. Egentid i huvudstaden. På ex-hemmaplan. Att få strosa själv genom stan. Sitta i tystnad på ett fikaställe och fundera och glo på folk. Bara göra vad jag vill och rannsaka mig lite – vad är det jag vill?

Andra delar av helgen – att umgås med vänner och syster och bara hänga runt i annan miljö. Käka gott, prata allvar, skratta och känna sig hemma. Underbart fantastiskt välbehövligt. 

Det var precis det här jag ville. Unna mig att unna mig själv. Långt bort från försurade miljöer som ändå ”hemhemstaden” för med sig till viss grad. Jag är så nöjd och glad. Nu ska jag plocka med mig känslan hem.

Vad vill jag? Jag vill bevara mig själv och göra vad jag vill och behöver. Jag vill hitta och behålla glädje och kärlek. Jag vill inte konstruera mig till något annat bara för att livet förändras. Jag behöver inte byta stil eller livsstil. Jag ska gå med huvudet högt utan märkvärdigeter. Jag ska fortfarande vara mig själv. Fördjupa mig i mig själv. Jag fick höra den bästa livsinställningen nu helgen: 

”Jag vill att livet ska bubbla.”

På hur många sätt kan man få det att bubbla tro?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *