Omtanke i dess bästa och värsta form

När människor befinner sig i kris öppnar sig världen. Det är så många som hör av sig, skickar styrka och kärlek. Omtanke har inga gränser! Omtanke där och när den behövs. Omtanke i dess bästa form.

Jag har själv valt att öppna mig här i skrift. Mitt huvud behöver det. Jag skriver inte för att få medlidande eller för att att ni ska tycka synd om mig. Jag förväntar mig inte att någon ska lösa detta åt mig. Ansvaret ligger inte hos er.  Jag skriver för att behandla och hela. Jag hade kunnat välja att inte klicka på Publicera, men jag vill ändå nå ut med hur knasigt ett liv kan bli på en kort sekund, och så småningom hur vägen tillbaka ser ut.

Någon kanske finner tröst i det jag skriver. Någon kanske börjar förstå ett och annat. Någon kanske blir rädd och någon kanske inte alls vet hur hen ska förhålla sig. Någon kanske känner sig sårad. Kanske någon väljer att blunda av rädsla att behöva välja sida. Jag påtvingar ingen min historia och det är inte fråga om att välja någons sida. Ta in utifrån där du befinner dig. Besvara, behandla och bedöm som du vill.

Det är galet hur snabbt allting kan ställas på sin spets. När det man tar för givet i en relation plötsligt ändras och man vet inte riktigt vad som är verklighet och fiktion. En har hunnit vänja sig vid tanken, en annan känner att tanken aldrig går att vänja sig vid. Två stycken befinner sig på varsin ände. En har traskat framåt och den andra har tvingats backa, backa och backa.

Det handlar nu om att förhålla sig till varandra. Att förhålla sig till varandra när man befinner sig  i varsin ände. Ord och samtal får ett helt annat perspektiv och man befinner sig inte längre på samma våglängd. Vad är det jag hör och vad är det jag uppfattar?

– Jag hör inte på när han säger att allt kommer bli bra. Det var inte denna lösning i livet som jag hade föreställt mig. Det är inte mitt val!

– Jag tror inte på ett Förlåt. Fullkomligt verkningslöst.

– Jag avskyr när han säger att han förstår hur jag känner. Det gör han inte förrän det händer honom…

Omtanke…. i dess värsta form.

2016-04-20 21.46.59

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *