Mysfys i parker

Äntligen har solen varit och hälsat på, och vädret och barnen har fått styra helgen. Samtidigt som höft och ben börjar kännas bättre har jag dragit på mig hes-och-host-sjuka som barnen länge gått och dragit på. Jag kraxar som en kråka men mår i övrigt bra. Precis som att jag bara behövde bli helt dundersäker på att inte springa Göteborgsvarvet.

Medan många andra har sprungit ett av helgens alla långlopp fick jag dock äran att springa miniatyrlopp med barnen plus att jag fick till ett toppenpass utomhus. Ett sånt där pass som inte höjer pulsen och inte gör en svettig, men som ändå är effektfullt. Så;

1. Lektplats-träning. Barnen hittar sin egen träningsform och istället för att sätta sig på en bänk i solen med telefonen i handen kan man haka på i det barnen gör. Att sätta jättehög fart på gungan tar bra i rygg och axlar. Att klättra i nät suger i musklerna. Min äldste gillar att hoppa upp och ner på kanter = boxjumputmaning! Eller varför inte hitta på sitt eget medan barnen gräver gropar i sandlådan.

Jag tog med mattan, en lapp och en vattenflaska (främst som vikt). Med fantasi hittar jag lösningar. Att anpassa träningen till det som finns runtomkring är halva nöjet med träningspasset. Resultatet blev ett styrkepass med fokus på stabilitet och inte tunga vikter. Övningar för en sida i taget. Stabilitet för höfterna, för coren och en del rygg-axlar. Att få ont i en höft, ett lår, ett knä kan bero på en obalans och en skillnad i styrka mellan höger och vänster där den ena blivit starkare, tar över och kan drabbas av en överbelastning . Att träna en sida i taget ställer krav på den ena sidan utan att den andra, sidan tar över, och det fick jag svart på vitt när höger rumpa fick träningsvärk men inte den andra.

20150523_120831 20150523_113429 20150523_113503 20150523_115300 Ser ni vilken perfekt lekplats! Pilatesbollar och allt!

2. 400 meter löpning. Nej, inga fyrahundringsintervaller. Bara 400 meter. Kalvinknatet i Pildammsparken, Malmö, med min 2-åring och han tog sitt första lopp på lekfullaste allvar. Han sprang nästan hela vägen men glömde av sig ibland, men la benen på ryggen igen och kutade in i mål. Svettig, trött, stolt och stupade i vagnen. Underbart att se och så fullt av glädje. Jag joggade med för att testa hur min höft mår, och den kändes bra. Långsamt långsamt ska jag trappa upp löpningen igen och fortsätta lägga krut på träning av typen punkt 1, och rörlighetsträning.

20150524_124820Glad över att få springa igen! Men de där ögonen ser inte helt friska ut… 

2 Comments

  1. Ja lekplatser är verkligen inte bara för barn. Jag är också med mycket och klättrar och leker när vi är på lekplatsen (eller är med i badet för den delen). Förstår inte de föräldrar som bara sitter bredvid och bara fipplar med mobilen utan att ägna barnen ett ögonkast. Hur tänker de??? Kanske inte alls?

  2. Tror också på att träna varje sida för sig. Fick det extra klart för mig när jag skulle testa enbenshopp med mitt opererade ben första gången. :-O
    Skynda nu långsamt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *