Lopprapport: Lidingöloppet upp och ner

Dagens huvudmission var att springa Lidingöloppet på 2:45. Om inte det kändes aktuellt var under 2:51 (när det senast begav sig) ett alternativ. Uppladdning kändes bättre än väntat. Uppvärmningen lika så. Kroppen kändes tipptopp men ändå tveksam till 2:45 men fullständigt överens med 2:51. 

Från start fram till 4-5 km är det trångt och trögt. Det blir ofta stopp. Man ser på håll att händer åker upp som stopptecken. Det brukar vara så första flaskhalsen där brett startfält går ihop till smal grusväg inkl uppförsbacke, men det här höll i sig. Riktigt ryckigt. Lätt irriterande till slut att inte hitta flytet. Jag tycker att det mer eller mindre hela vägen var mycket folk och mycket oreda. Fler startande i varje startgrupp?? Jag har förmodligen lagt extra meter på att springa i sidled. 

Första milen gick på +56! Borde ha kunnat dra på mer och jag är missnöjd nu över det för det pajade lite min plan. Smärtfri första mil och första 15 km och efter 15 km låg jag trots allt bra med. 1:24 och med marginal att kunna bemästra de tyngre senare kilometrarna och fortfarande persa. 

Sen blev det trögt/stopp/tryggt i nästa 5 km. Minns inte riktigt om det var trångt eller om jag bara la mig tryggt bakom någon som troligen sprang för långsamt och jag borde ha sprungit om (vet att jag kollade tempot och insåg att jag valt fel draghjälp). Fasen. Jag tappade tid.

Passerar Grönsta och målområdet innan sista milen och inser att jag inte kommer fixa mina mål med tanke på hur kommande mil ser ut (Abborrbacken och Karins backe och allt runt omkring). Jag bestämmer mig för att denna vätskekontroll och de nästa tre blir fikapauser. Lägger ner kampen om tider och flyter med sista milen och stannar och dricket och äter gåendes. Berömmer kämpade, funktionärer och klappar axlar på de som ser ut att ha det kämpigare.

Jag springer mig igenom alla backar. Börjar gå i de brantaste men har krafter kvar och tar tag och springer uppför. Inser att det är dagens recept. De flesta av de jag springer om sista 5 kilometerna går eller står och stretchar. Jag är inte där. Jag har sparat på krafterna bevisligen. Spurtar genom målrakan och är inte slut i mål.

Min svaghet: jag är dålig på att dra på och pressa mig. Jag är för lat, feg och bekväm. Styrkan och krafterna finns ju där! Jag är ju pigg in i mål!

Min styrka: backar och framförallt utför. Älskar flytet. Rullar på utför och känner att benen återhämtar sig. Tar igen förlorade sekunder från uppförslöpet. Jag tackar styrketräningen för starka ben. Men tänker man backlöpning så hade jag behövt mer av just det (känns så off när man bor i Malmö utan bil) för att bättre behärska eller våga eller veta att jag kan dra på uppför.

Sluttid 2:56:46. Nöjd med genomförandet i stort och jag har lärt mig att jag måste börja lita på min kapacitet. Inga skador gör sig påminda förutom ett skavsår i ländryggen och mitt klantskadade knä.

Nästa år igen? Jag ska fundera! Ge mig ett dygn eller två.

6 Comments

  1. Magnus R

    Känns som att ditt lopp blev lite som mitt, vi fick ladda om och hitta en strategi sista 10 km så att vi blev nöjda med loppet i efterhand! Du såg stark ut när du värmde upp, jag vågade knappt hälsa. Du kämpade dock på hårt genom hela loppet vilket jag tycker att jag också gjorde 🙂
    Ha det bra!
    /Magnus

  2. Pingback: Träningsvärksanalys – Sarah Jaxell

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *