Jag behöver låna en pannlampa

Dags att börja råda bot på mina svagheter. Tränat armar – check. Inte cyklat mer ännu dock. Jag tar löpning vid läggdags som utmaningen med stort U. Eller om utmaningen nu är att hålla sig vaken. Snart är det ändå mörkerlöpning som gäller. Det kommer automatiskt med årstiden.

Jag tyckte det saknades något i vinterschemat så jag inviger vintern med Österlen Marathon 1 november. Ett poppis lopp och verkar heltrevligt. Anmäld till hela distansen men kroppens tillstånd får avgöra. Kanske jag byter ner mig till en halva och ett ändå hyfsat långpass. Pannlampa och reflexväst på och start kl 18. Fixar jag det snyggt så är jag i mål innan läggdags till och med.

Äsch, som att springa eftermiddagspass mitt i vintern. Det blir ensamt, mörkt och mysigt. Jag undrar var gränsen mellan löp-trans och sömn går. Hur belönar man sig? Går och lägger sig?

Jag behöver låna en pannlampa. Har du en över?

20140910_105909

4 Comments

    • Sarah

      Jag som lägger om rundorna när mörkret kommer för att slippa just mörker. Är rädd att bli omsprungen utan att det hörs och då blir man så fruktansvärt rädd!

  1. Jag har många 🙂 Kul med Österlen. Hade gärna hängt med och hållit dig vaken, men det krockar med nycm! Fast jag hade nog ändå somnat vid åttatiden:)

Comments are closed.