Instruktören och instruktioner

Jag skulle göra något för första gången. Använda en viss elektroniska maskin som jag aldrig testat. Enkelt! sades det. ”Du gör bara så här och så här” fick jag som instruktion. För närvarande är jag inte fullt kapabel att reda ut vissa saker på egen hand.  Mycket nytt, mycket som händer och då måste jag ta hjälp. Två instruktioner hjälpte inte. Kände mig korkad. Jag kunde komma på ett 20-tal frågor kring mitt lilla problem. Ville förstå, tyckte det var onödigt att gissa, ville lära mig. Så är det att ställas inför nyheter och vara nyfiken. Så blir det när vi har olika kunskap och erfarenhet.

Jag kom och tänka på en person, vem som helst, som vill och ska börja träna. Någon som inte riktigt vågar ta steget in i gymmet i rädsla av att göra fel. Hen är helt blank, har aldrig tränat men vet att hen behöver det. Hen känner att 1000 saker kan gå fel och utan att veta någonting om träning så kan egentligen ingenting gå rätt för man vet inte vad som är rätt. Knäböj har förmodligen väldigt många hört talas som som en bra övning, men hjälper det en nybörjare att bara veta att övningen är bra?

  • Du kan titta på hur andra gör, men vet du egentligen då VAD du gör?
  • Du kan läsa dig till hur man gör, men får du veta HUR det egentligen ska kännas?
  • Du kan få berättat för dig hur du ska göra, men kommer du att minnas vad som sagts när du står där redo att göra en knäböj och du inte har något att relatera till eller känna igen dig i?

Knepigt…

Instruktionerna är jätteviktiga att anpassa till den som ska ta emot dem.  Jag har ingen aning om kunskap och erfarenhet hos personen förrän jag har frågat och svaret jag får på ”har du testat knäböj förut?” är avgörande för hur instruktionerna ska utformas. En nybörjare kan vara helt blank. Jag utgår ifrån att jag ska vara övertydlig när jag jobbar med nybörjare. Hellre för mycket information än för lite. Hellre hjälpa lite extra än för lite. Jag får rätt snabbt bekräftat för mig om instruktionen har nått fram eller om det behövs ett förtydligande. Jag ser om jag behöver ge mer instruktioner eller om jag kan låta personen testa/våga/känna efter på egen hand. Jag kan dessutom ställa kontrollfrågor – var känns det, hur känns det, får du ont någonstans osv, och därefter korrigera med fler instruktioner.

Det vore ju galet om jag bara kläckte ur mig ”Gör en knäböj. Det är jättelätt. Varsågod och börja så räknar jag!” En osäker själ i gymmet hade förmodligen vänt och inte kommit tillbaka.

Jag kan visa hur övningen ser ut, och samtidigt berätta vad jag gör och efteråt kan jag ge en skriftlig beskrivning för att ha i bild och text det jag har visat och berättat. Det är inte så krångligt med att ge instruktioner. Instruktören anpassar instruktionen till den som ska instrueras. Helt enkelt – utgå från att du inget vet om du inte vet något. Anpassa därefter  informationen utifrån att själv titta, lyssna och höra. Det finns alla möjligheter att vara tydlig – för kundens säkerhets skull och för kundens självsäkerhets skull.

2016-04-07 20.32.09

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *