Immeln Trailrun 30ish km

De senaste dagarna har det känts lite som en dum idé att springa 30 km i 30 grader värme. Har man bestämt, betalat och bokat in skjuts så kan man inte ställa in. Upp i ottan för att åka bil i närmre två timmar och landa vid Immeln vid 7.30. Immeln Trailrun. Premiären. I Europas sydligaste vildmark. Och premiär för mig på lång-trail. Utlämning av nummerlappar och samling för gemensam genomgång. 47 löpare ställer upp. Minst 30 km utlovades. 35 km kunde vara en troligen lämpligare uppskattning. Närme 40 km och allt där över om man inte håller ordning på snitslar och markeringar. Maxtiden 5 timmar utvidgades till 6 timmar. Lite skräckkänsla i magen vid start. Spänningen steg…

20140726_122636 20140726_075755

Vildmark såg vi inte så mycket av. En groda vid badplatsen som enda djur. Jag antar att vårt färgglada tema skrämde vildsvinen. Vildvuxet var det dock. Varierat underlag. Grus, sten, gräs, löv, mossa, asfalt. Rötter och stenar. Lingon och blåbär. Äkta skog!!

Vi sprang inte vilse! Djupt tacksam för det. Några fick hämtas upp efter prisutdelning. Några gav upp och liftade till målet. Jag och Anna fixade rundan med bara en mindre vilsespringning. 32 km och lite till. Tur man är flera som håller koll på snitslar, för själv tryckte jag blicken i marken för att hitta rätt. Efter 15 km kommer knäkänslan. Aha, välkommen tillbaka löparknä! Du smög dig på efter så mycket som 34 km på senaste långa rundan, men nu kom du tidigt trots allt. Bakläxa på foamrollern och stretchningen. Börja om, gör om, gör ännu bättre. Ny utmaning.

Vad gör man? 1. Sänker humöret till fotknölarna och blir arg. 2. Tar en energibar och en gel och botar låg blodsockernivån ifall det är det som talar. 3. Blodsockret höjs och jag sansar mig. I mål eller inte i mål? Klart jag ska i mål. Något jag kanske inte hade rekommenderat någon annan, men med envishet går det att bita ihop och fortsätta, och med envishet kan jag bota knä. 4. Lovar mig själv att jag ska lyckas råda bot på ett löparknä på 3 veckor. Kopplar på trans-läget – hitta takt och bara maler på och funderar på allt mellan himmel och jord, och lite knä. Det ska gå. Och det går. Långsammare och långsammare. Men i mål kom jag.

  received_m_mid_1406398721868_4ed091cd9480f06319_0 20140726_121851
Målgång från publikens synvinkel, och målgång från min synvinkel.

Dagens bästa:

  • Vattenhål 1 med utdelning av varsin 1,5 liter vattenflaska efter 20 km samtidigt som himlen öppnar sig för en snabb störtskur. Kunde inte sitta bättre! (Det kan ha varit en synvilla eller hallucination i vår lilla grupp, för ingen annan tycks ha upplevt regn.)
  • Vattenhål 2 – efterloppetdoppet.
  • Hallonbuskar 2 km innan målgång. En naturlig humörhöjare och skjuts in i mål, och de godaste hallonen växer vilt!
  • Svärfars assistans med skjuts, ordning och reda. Hämta packning, bjuda på korv-lunch, flytta bil till i nära anslutning till målgång för att slippa gå så långt efteråt.

Dagens sämsta:

  • Knä.

 

20140726_104017 20140726_091517 20140726_091522 20140726_120926
20140726_124522 20140726_124541

 Det är kul att springa tillsammans! Det var värt varenda krona och var enda minut. Strax över 4 timmar.

2 Comments

  1. Tack för grymt sälle igår! Nästa gång hoppas jag du slipper ditt onda knä så du får njuta istället för att kriga. Bra kämpat och ta hand om knäskrället nu! Jag vill att det ska hålla för många långa roliga spännande utmaningar framöver. Let’s move some liksom 🙂

    • Sarah

      Jag ska snart vara hel igen och jag njöt massor emellan varven. Känns grymt skönt att jag ändå tog mig i mål. Vi ska mova så mycket som det bara går!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *