Gå åt skogen

Förmodligen hade det gått åt skogen med oss ändå, men på ett mer schysst och humant vis inbillar jag mig. Det tycker jag att jag är värd. Men det där ser man inte förrän det verkligen är kört. Fram tills dess finns det en tro och önskan om att allt ordnar sig. Att allt går att lösa. Men inte bara på en inblandade ansträngning. Det krävs två för att lyckas men emellanåt bara en för att det ska gå åt skogen.

Varför åt skogen?

Jag tror att olikheter kan dras till varandra men när olikheterna växer till sig så dras man isär.

Det här kan jag se fram emot i dagar.

image

Att ligga på en matta, blunda, känna inåt och djupandas. Tänka och hitta svar utan någon annans påverkan. Fatta beslut utifrån vad mage och förnuft säger. Jag vänder mig inåt för att utveckla mitt sätt att vara utåt. Men jäklar vilken törn detta har fått.

Kollision tycks uppstå när man skaver mot annan som inte finner någon idé med det ovan. Som söker sig utåt utan att hitta inåt, vilket vid riktig otur tydligen kan leda både till det ena och det andra. Som bäddat för att gå åt skogen när utanför blir viktigare än innanför.

Huvudsaken är att jag vet min väg nu. Att jag får möjlighet att följa min känsla och min lust. Att jag får full kapacitet att bry mig om de jag älskar och har nära och få tillbaks vad jag är värd utan att behöva be om det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *