Första etappen

Första etappen barnledig och ledig med barn har bockats av. Andra perioden utan barn blev lättare än första. En kortare period. Tacksam för det. Fyra dagar själv är lättare att ta mig igenom än närmre en vecka.

Barndagarna var verkligen toppen. Barnens önskemål och vilja i första hand. Vattkoppor 2.0 knackade på men det fick genomlevas bara. Tiden med barn handlar verkligen om här och nu. Tillmötesgå barnens behov och leva sommarliv. Det finns mycket som blir sekundärt. Skriva inlägg blev det liksom varken tid eller lust till. Hålla reda på vad andra gör och skriver om än mindre. Vi, jag, här och nu. Leva enkelt.

Andra självperioden blev enklare. Inte smärtfri med lättare. Det är svårt att släppa tankarna på de små som står mig närmast men är inte närmast rent fysisk. Det är svårt att komma över att de aldrig kommer springa till dörren med kramvänliga armar när jag kommer hem.

Det är svårt stt släppa tankarna på det som hänt mig. Det är svårt att inte komma tillbaka till att ha blivit lurad och sviken. Jag tänker ofta på tillfällen och händelser. Tidpunkter där hemligheter fortfarande var osynliga. Sett i backspegeln gör de tillfällena och händelserna ont i mig. Det känns som att vara en spelpjäs i Fia med knuff där avsikten var att få ur mig ur spelet.

Ny spelomgång nu.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *