Finväderkrav

Jag fortsätter med inlägg på prestationskravstemat. Jag har sällan höga osunda krav på mig. En gång i tiden hade jag men det skapade bara skador, missnöjdhet och dålig stämning. Inget positivt med det. Jag bestämde mig för att inte jämföra mig med andra. Jag ska inte förminska en prestation och jag ska berätta för mig hur mycket nytta jag gör för mig och kanske inspirerar jag någon annan dessutom. Men sunda krav är ju bra. Det hörs på namnet.

Jag har finväderprestationskrav. Oavsett hur planeringen ser ut så har jag svårt att inte ge mig ut när solen tittar fram så här års. Jag vet att jag skulle kunna ta en promenad istället om jag nu redan sprungit två dagar i rad och inte bör hamna i scenariot jag skrev om i förra inlägget. Att jag med god planering faktiskt ska undvika få tre löpdagar på rad i helgen. Jag tar till mig. Jag är bara människa och jag ska börja planera veckan efter väderprognosen. Till mitt försvar – måndag-onsdag förmiddag hade jag fortfarande något som busade i luftrören. Helgen bjöd på tillfällen.

Tillbaks till finvädret. Jag blir rastlös och får dåligt samvete av att sitta stilla inomhus när solen lyser så här års. På sommaren är det annorlunda. Då kan jag vara stilla massor – i solen. Men nu vill jag ut innan solen går ner.

Ja som sagt, jag hade kunnat promenera, men jag ogillar att frysa och av löpning blir man varm och svettig. Det blir jag inte i promenad om jag inte bär gladpack som underställ.

Man ska dock veta att efter närmre en timme med sol i nyllet kan solen plötsligt försvinna och de 6-8 sekundmeterna man haft i medvind blir till motvind när man vänder hem. Svettig och varm blir till frossa och hutter. MEN jag fick en timme solenergi. Prestationskrav förvandlades därmed till solenergi. Sunda krav på att prestera i löpning anser jag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *