City-långpass

Den grymma distansen 10 km blir ju inte dubbelt så grym för att man dubblar den. Snarare tvärtom. Det har ju naturligtvis med att tempot sjunker med ca 1 min per kilometer och man landar på ett behagligt flow där man bara matar på obemärkt och nästan kan meditera samtidigt. Om det inte vore för trafiken. Men klockan 9 i semestertider är det inte så hetsigt. Kl 9. Ett försök att lära mig springa tidigt på dagen. Det behöver jag kunna hantera den 26 juli.

Helt plötsligt fick man tid till långpass en förmiddag mitt i veckan. Det skulle bli ett tillfälle för tillsammanslöpning, men av olika anledningar blev jag själv på rundan, och det gick lika bra. Passet skulle genomföras. Stack ut lite tidigare än planerat och fick ihop mina två mil.

Ett långpass i stan är ju ändå ett långpass. Distansen är den samma och det krävs lite mer planering för att hålla sig rullande och inte behöva stanna för trafik titt som tätt. Det händer att man bryter mot trafikregler och springer mot rött ljus. Det känns alltid lite fult, men trafiken fick ju flyta på tack vare mig. Ett kort inslag av grusvägar och backar på mitten. 20 km långt. 25 % grus, 75 % stenbeläggning asfalt. Ingen terräng precis, men ett angenämt pass en torsdagförmiddag.

Dagens bästa: Inga blåsor på fötterna. Energitillskottet i ryggsäcken.
Dagens sämsta: En vit t-shirt som blev missfärgad av en fin färgad sport-bh.

20140703_102715

Vad man missar om man inte springer långpass med mig?
Ekologiska energipowernötbollar som inte bemödas rullas till bollar. De ska ju ändå ätas upp.
Det kanske man kan locka med till en annan gång…

2 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *