Behovet av någon som skriker på en

Jag vet precis varför min roll som instruktör och personlig tränare existerar. I eftermiddag blev jag påmind. Jag har varit i Göteborg över dagen och gått instruktörsutbildning i Indoor Running. Jo, jag har kört klassen sen våren förra året men det har inte riktigt funkat med utbildningsdagarna och jag har tryggt lutat mig tillbaka på min löpcoachutbildning hos Urban Tribes, Pt-utbildning och mina år som löpledare för löpgrupper. Det är ju inte kattpiss. Men rätt ska vara rätt och det är klart att jag går utbildningen. För medlemmarnas skull och träningskvalitet på gymmet, och för mig själv. Det är ju kul som tusan!

5 timmar, ynka 3 deltagare och en lärare Camilla från SATS som även har en fot med i Urban Tribes. En start som satte tonen. 45 minuter Indoor Running Hill. My God. Lite knäckt i kroppen efter gårdagens naprapatbesök men det fick bära eller brista. Det bar sånär som lite baksidakramp sista intervallen i timme 4.

Första passet då. Block 1: Tre 60sekundersintervaller på 3, 6 och 8 % lutning. Block 2: 12 intervaller 40/20 – 4 på 10 %, 4 på 8 % och 4 på 6 %. Block 3: 12 intervaller 30/30 – 4 på 10 %, 4 på 8 % och 4 på 6 %. Minuten vila mellan blocken.

Utan Camilla som ledare och utan en medresenär på varje sida hade jag gått och bastat nånstans där vid första 10%aren. Nu nådde jag maxpuls. Maxpuls! I löpning på löpband!! Det händer inte mig. Antingen flippar klockan eller så ger jag upp. Jag springer sällan till max. Nära men inte max.

Pust och stön och ombyte. Teoretisk genomgång av upplägg och teknik med något dämpad stämning. Delarna sitter hos mig men jag fick god inspiration till nya pass! En kort uppgift att löpcoacha teknik hos varandra. Det är alltid kul, spännande och lärorikt. Forskningsarbetet. Gillar. 

Dags för oss deltagare att leverera coachning i 10 minuter per skalle. Fartlek, HIT och Interval heter några Indoor Running-klasser och dessa skulle upp till bevis. Jag fick Fartlek och satte ihop en 30-45-60-90-60-45-30-sekunders pyramid. Jag slapp således springa och fick lite vila inför de andras upplägg. Coachningen gick strålande.

Pass 2: 2×60 sekunder 3 % lutning, 2×70 sekunder 6% lutning, 2×60 sekunder 3 %. Kortkort vila! Sjukt möra ben. Lutning gör så stor skillnad i muskelarbete. Så himla bra och så himla nöjd det blev mycket backar idag.

Pass 3: 2×4 min 3 % lutning första och 4% lutning. Välbehövlig minutvila emellan. Här börjar krampen. Här blir kroppen sömnigast. Här dör jag en smula. 

Utan peppa från gänget hade jag inte nått de där hastigheterna. Jag hade stirrat ner på siffrorna och släppt fokus framåt. Jag hade inte påmint mig om knälyftet. Jag hade gett upp någonstans alternativt dragit ner på hastigheten. 

Tack för världens bästa avspark inför att nå nästa mål – att vara fullt löpbrukbar i all oändlighet men främst till mars.

Återhämtningen på tåg hem är i full gång och om en timme skrider jag in på jobbets julfest. Skrider. Glider. För det känns onödigt att lyfta mer på fötterna idag! 

One Comment

  1. Pingback: En ond och en god – Sarah Jaxell

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *