Att starta i fel växel

Jag var så laddad på söndagmorgonen. Kanske lite för höga förväntningar utifrån hur kroppen egentligen mådde. Det går väl över tänker jag. Så ger jag mig iväg. Taggad till tänderna för att få möta skogen. Ett hårt snöfall piskar mot ansiktet. Studsar upp för backarna och känner lite liv i benen. Sen tar det stopp. Benen vill men kan inte. Andningen hamnar högt upp. Det tar stopp för luften, och håll på det. Håll?! Det var flera år sen! Hepp. Jag som skulle kuta snabbt tänkte jag. 

 20150201_111624

Jag inser att kolhydratladda á la tårtkalas och pizzasvulla dagen innan INTE är min typ av kolhydratladda. Ingen bra idé. Kroppen är fullproppad med energi, men det sitter ett kakmonster i magen och vägrar släppa lös den. Kroppen känns tung, magen kniper, gör ont och känns helt ur form. Att jag inte lär mig!! Huvudet är ändå med och vill springa!

Kropp och knopp matchar inte riktigt för den ursprungliga planen. Det är då man får backa bandet. Stanna till och andas i ett par minuter. Planera om. Börja om. Omprogrammera och ställa in sig på att det kan gå lite trögt idag. Sänka tempot och ambitionerna. Det ska bli några varv i 2,5-kilometersspåret och mittenvarvet lite snabbare, men nu kanske det får bli lite långsammare än jag tänkt.

Det funkade att sänka mina krav och ändå genomföra ett bra pass. Kroppen väcktes till liv. Det tog bara lite längre tid. Jag fick till det där lite snabbare varvet, men lite långsammare och lite snällare än vad jag trodde från början. Förmodligen lite mer tid för njutning. Avbryta och vända hem? Nej, den tanken slog mig aldrig. Pannbenet ska utmanas på ett eller annat sätt och att sänka kraven är helt okej. Det är bra att få uppleva att det inte alltid blir som man tänkt sig.

Stanna till. Andas. Börja om. Hur gör du när det inte riktigt stämmer från början?

   20150201_103337 20150201_102807

2 Comments

  1. Ja det är en konst att ställa om förväntningarna på passet och att inte bli besviken om man får sänka farten eller distansen. Ofta kan man göra passet till ett bra pass ändå, bara man inte tänker på det som ett misslyckande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *